Små älsklingar när vi kommit hem från Lund första gången!   Glad skit!   SLÄPP UT MIG FRÅN FÄNGELSET:-)   Cooling!   Söte Affe!   Mammas älsklingar!   Titta vad jag kan mamma..   Är det så här man pussas????   Syskon <3   Nu är det jul igen!   Gosis!   Gott nytt år pappa!   Nyår hos Nilssons..   Jag kan lira :-)   1-årsdagen.. Hur gör man här????   Så här kan man med sitta, JÄTTEKUL!!!:-)   Pappa tvingat på oss maif-dressar!   Åka vagn i likadana brallor!   Mysunge!   Poserar:-)   Kameran framme, dags att skratta!   Gott med yoggi, speciellt när man får äta själv!   Hihihihi!   Ger inte mamma mig godis, så hämtar jag själv!   Och är sen överlycklig!!!! :-)   Sötnos!   Provar storkusinens trummor!   Leklandet!   Dygns-ekg   Gosar med mamma... Gissaom mamma saknar detta??!!??   Mammas stora kille.   Hur hamnade jag här???:-)   Krama kaninen..   Pappagos..   Åka karusell med pappa och syrran!   Rider häst med kusin Tekla!   Gamlemormorstickatfina tröjor/mössor:-)   Bland getterna på Tosselilla!   Första dagen på dagis..   Lekplatsen...   Provar syrrans klackaskor!   PAJAS:-)   Leker frisör!   Höst-gosse   Syskonmys!   Soffbordet går bra att sitta på!   MYS   Mysmed pappa   Fina dagisbilden!

 

Britta

19 oktober 2011 22:42

Vilka fina bilder!

Ellinor Bäckström

20 oktober 2011 08:20

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha, nu har det gått ett tag sedan jag skrev sist.. Vi har passerat 1-årsdagen för Affes bortgång och även hans 3-årsdag!!!!! Hans 3-årsdag ja... Vi har i familjen sagt att vi ska ha en riktig familjedag varje år på Affes födelsedag, där vi hittar...

Idag kom då reportaget i BLT, tycker det blev jättebra och Viktoria som gjorde det fick med det viktigaste... Sen kan ni ju läsa här oxå, trevligt med massa besökare tycker jag!!!!! <3 Och skriv gärna en liten kommentar, alltid trevligt!   Vad...

Vi bokade alltså tid med ett Medium, för att vi hört diverse saker i huset, absolut inget läskigt, mest nyfikna på vad det var!!!! Ingen av oss har väl egentligen trott så mycket på sånt här, men ska säga att efter Affes bortgång vill man tro en mass...

Ja tänk, det är snart ett helt år sedan han lämnade oss... Tiden har gått så snabbt... Ena sekunden känns det som om det var igår han var här och andra så känns det som om det var evigheter sedan... Hur som helst så saknar man honom mer än någons...

Ja, hur har Alice varit i det hela.. Vad har hon sagt, gjort och betett sig i olika situationer... Hur gör man som storasyster när sånt här händer och hur tänker man?????? Vi har alltid försökt vara så lyhörda vi bara kan när det gäller Alice funderi...